Vad händer med pengarna?

Universitetets finansiering

Varje år får Uppsala universitet ungefär 1,3 miljarder kronor från regeringen för utbildning (vilket motsvarar totala studieskulden hos en av de sista neandertalarna om denne läst halvtid vid en högskola). Dessa pengar ska finansiera utbildning för 40 000 studenter och delas mellan 110 utbildningsprogram och mer än 2000 fristående kurser.

Ny resursfördelningsmodell

För att göra kunna fatta begripliga och strategiska beslut om hur pengar ska fördelas behövs något att utgå ifrån – en modell. De senaste året har universitetet sett över hur pengarna faktiskt fördelas och nyligen presenterades ett förslag på en ny modell för att fördela resurserna inom universitetet.

 Förslaget kan se väldigt orättvist ut. Utbildningsområdena för teknik och naturvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap “förlorar” 27 miljoner kronor till området för medicin och farmaci.

Ett införande av modellen kommer inte i sig att fastställa hur mycket pengar de olika delarna av universitetet tilldelas utan den ska vara en utgångspunkt när fakulteterna, till exempel TekNat-fakulteten planerar dimensioneringen av din utbildning. Modellen baseras på samma modell regeringen använder för att dela ut pengar till olika lärosäten.

Regeringens ersättningsbelopp för utbildning

Regeringens ersättningsbelopp per utbildad student grundar sig på ett riksmedelvärde för hur mycket det kostar att utbilda studenter inom ett specifikt område. När du tar 60 hp inom teknik och naturvetenskap på ett läsår ger regeringen 92 335 kr till Uppsla universitet, men när din kompis som läser medicin tar 60 hp får universitetet 131 896 kr. Dessa ersättningsbelopp speglar inte nödvändigtvis de förutsättningar som råder vid Uppsala universitet. Därför uppstår det skillnader i den nya modellen, och innan några pengar fördelas kommer ske omfördelningar mellan olika utbildningsområden.

Konsekvenser

Genom att basera modellen på regeringens prislappar blir det enklare för alla inblandade att följa hur universitetet prioriterar, något som var väldigt svårt tidigare. Vi studenter får en ökad insyn som gör det enklare att påverka beslut som rör våra utbildningar, och när fakulteten ansöker om pengar från universitetets styrelse.

Sammanfattningsvis kommer inte modellen i sig innebära att din utbildning påverkas. Modellen är en tydlig utgångspunkt för de pengar som utbildningsområdena söker från universitetets styrelse varje år. Utifrån de olika ansökningarna beslutar sedan styrelsen hur mycket pengar varje område ska få.

Hur har Uppsala teknolog- och naturvetarkår arbetat med frågan?

Representanter från UTN har tillsammans med fakultetens ledning arbetat fram ett svar med kommentarer på den förslagna modellen. I svaret ställer fakulteten sig positiv till en ny transparent resursfördelningsmodell men framhäver också att den omfördelning som sker vid direkt applicering av modellen inte är strategiskt motiverad. Det krävs därför att universitetet tar strategiska beslut inom ramen för den nya modellen som dämpar effekterna.

TekNat-fakultetens ekonomi

För att kunna sätta sig in i ekonomin kan det vara bra att ha något att jämföra med. Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten får för 2012 års utbildningsuppdrag cirka 370 miljoner kronor för att finansiera grundutbildningen, dessutom finns det ett överskott på 80 miljoner kronor från 2011. Om den nya resursfördelningsmodellen skulle användas för årets resursfördelning utan några strategiska och tydliga omfördelningar så skulle fakulteten istället få cirka 360 miljoner kronor, d.v.s. en minskning på cirka tre procent. Fakultetens överskott skulle alltså täcka sju år av “förlorad” tilldelning som den nya modellen innebär.

Istället för att ställa oss frågan om vilka av fakultetens studenter som kommer att lida av en sådan minskad tilldelning av grundutbildningsresurser så bör vi istället ställa oss frågan:

Vad ska fakulteten och dess institutioner göra för det överskott av pengar som finns avsatta för grundutbildning?