Exjobbspresentation - Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering

Felmeddelande

Deprecated function: The each() function is deprecated. This message will be suppressed on further calls i _menu_load_objects() (rad 579 av /var/www/w.utn.se/public/includes/menu.inc).

Är du sugen på att lyssna på en spännade exjobbspresentation? Då har vi ett bra tips här! 

Talare: Ingrid Boklund
Titel: Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering: Att synliggöra ekosystemtjänsters nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen
Tid: måndag 26 januari kl 10.15
Plats: Luftrummet, Geocentrum
Handledare: Lars Johansson, Ramböll och Emma Hell Lövgren, Knivsta kommun
Ämnesgranskare: Antoienette Wärnbäck, institutionen för stad och land, SLU
Opponent: Anna Sporre

Referat
Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.

Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan och emellan dessa nyttor och värden. En litteraturstudie lade grunden för det fortsatta arbetet och följdes av en workshop där ekosystemtjänster viktiga för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där de prioriterade ekosystemtjänsterna kopplades till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotoptypen som möjlig livsmiljö. Detta följdes av insamling av kartunderlag och därefter skapades biologiska spridningsmodeller i Matrixgreen där profilarternas habitatpreferenser och spridningsmönster utgjorde ramarna för det habitatnätverk som genererades. Habitatnätverken kunde sedan analyseras med avseende på patchernas position i nätverket samt den totala konnektiviteten i kommunen.

Gemensamt för alla fyra valda biotoptyper/livsmiljöer är att de förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna biogeokemiska kretslopp, livsmiljöer och biologisk mångfald samt de prioriterade kulturella ekosystemtjänsterna rekreation, friluftsliv, lärande och ”sense of place”. De försörjande ekosystemtjänsterna livsmedel från tama och vilda djur, livsmedel från vilda växter, dricksvatten från yt- och grundvatten, fiberråvaror, bioenergi,ornamentala resurser och medicinska resurser kopplas till en eller flera av livsmiljöerna gräsmark, barrskog eller lövskog. De reglerande & upprätthållande ekosystemtjänsterna vattenrening, fluvial flödesreglering,översvämningsskydd, pollinering och klimatreglering kopplas till en eller flera av de fyra livsmiljöerna.

Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarksområden samt barrskogsområden. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Risken med bristande konnektivitet i landskapet är att det kan leda till förlorade habitat, ökad fragmentering och tillslut en utarmad biologisk mångfald.

De ekologiska profilerna kräver helst ekologisk expertkunskap samt biotop- och artinventering av de berörda områdena. Då detta fattas och inte rimligtvis kan genomföras för ett stort studieområde som en hel kommun påverkar det användningen av analysresultaten. Komponentanalysen ger en bra bild över den övergripande konnektiviteten i landskapet. De patcher som fått ett högt BC-värde i ”Betweenness Centrality”-analysen bör utredas ytterligare innan eventuell förändring i markanvändningen planläggs.

Nyckelord: Ekosystemtjänster, grönstrukturplanering, ekologisk konnektivitet, Matrixgreen, nätverksanalys

Välkommen!